Offentliga sektorns webbplatser och 24-timmarswebben
I takt med att vi kan använda internet för att utföra fler och fler ärenden när och varifrån vi vill, blir webben allt viktigare i våra liv. Att kunna sköta kontakten med myndigheter, landsting och kommuner via deras webbplatser kan underlätta våra liv en hel del.
Tyvärr är många webbplatser konstruerade på ett sätt som gör dem svåra att använda för en stor del av befolkningen. Det är ett problem som blir extra allvarligt när det gäller webbplatser som bekostas av offentliga medel och ska vara tillgängliga för samtliga medborgare.
För att så många människor som möjligt ska kunna använda offentliga sektorns webbplatser fick Statskontoret i juni 2001 i uppdrag av regeringen att ta fram vägledningar för utformning av webbplatser. Det har bland annat resulterat i Vägledningen 24-timmarswebben, en samling riktlinjer för hur man bygger webbplatser som är användbara och tillgängliga för alla.
Från Vägledningen 24-timmarswebben, 1.1.5 Tillgänglighetscentrera:
Offentliga webbplatser ska vara utformade så att de inte utesluter grupper av medborgare. Med andra ord ska webbplatser vara tillgängliga för alla och ge tillgång till samma eller likvärdig information, oavsett faktorer såsom ålder, kön, funktionshinder och etnisk och kulturell bakgrund.
För att bilda oss en uppfattning om hur väl vägledningen följs har vi granskat ett 30-tal webbplatser, utvalda på måfå, inom statlig förvaltning, landsting och kommuner. Granskningen är i första hand teknisk och inriktar sig på tillgänglighet och webbstandarder, två centrala begrepp i Vägledningen 24-timmarswebben 2.0.
Resultatet av granskningen
Resultatet av granskningen visar att läget är dystert. De flesta offentliga organisationers webbplatser är inte i närheten av att efterfölja de riktlinjer som vägledningen innehåller. Detta trots att de ansvariga har haft flera år på sig att åtgärda problemen, och trots upprepade påstötningar.
Av alla granskade webbplatser är det bara en enda som klarar sig utan anmärkningar: Bolagsverket. De flesta andra har stora problem och många är så dåligt konstruerade att de skulle behöva byggas om från grunden. Ett fåtal ser ut att ha gjort ett försök, men faller på att man till exempel blandar struktur med presentation eller använder alternativtexter på ett felaktigt sätt.
Den slutsats man kan dra av detta är att det är mycket vanligt att varken köpare eller leverantör inser att det krävs gedigen kunskap för att bygga och underhålla en bra webbplats.
Observera att granskningen är översiktlig och endast avsedd att ge en generell bild av läget. Den analyserar inte enskilda webbplatser i detalj, och förändringar kan också ha införts sedan granskningen gjordes i slutet av mars 2005. Innan man påbörjar ett eventuellt förbättringsarbete behöver man därför göra en noggrannare granskning av sin webbplats.
En förklaring till resultatet är att en majoritet av Sveriges webbutvecklare faktiskt - även om de inte själva inser det - har mycket dåliga kunskaper om HTML, det mest grundläggande när det gäller webbutveckling. Utöver det saknas ofta både kompetens inom och intresse för tillgänglighet, användbarhet och webbstandarder. Många uppfattar webben som ett helt visuellt medium och utgår bara från sig själva och vad som visas på den egna skärmen.
Många har också missuppfattat vad tillgänglighet är och tror att det bara handlar om människor med synskador eller andra typer av funktionshinder. Man bör istället se det i ett mycket vidare perspektiv. Tillgänglighet berör alla. Det handlar om att bygga webbplatser så att de fungerar oavsett vad besökaren använder för webbläsare eller operativsystem, och oavsett om han eller hon har något funktionshinder. Genom att göra en webbplats tillgänglig maximerar man antalet möjliga besökare samtidigt som man gör den enklare för alla att använda, funktionshindrad eller inte. Utan att det kostar mer.
Dessutom är en tillgänglig webbplats mer attraktiv för sökmotorer, vilket generellt leder till mycket bättre sökmotorplacering. Det är något som de allra flesta webbplatsansvariga har högt upp på sin önskelista och ofta i onödan betalar extra för.
Webbplatsägarna själva har också ett visst ansvar. Att undvika de misstag som så många gör handlar till stor del om att skaffa sig kunskap. Innan man beställer en webbplats gäller det att göra research, precis som inför ett bil- eller husköp. Ju mer man vet om det man ska betala för, desto större är chansen att man gör ett bra köp. Har man inte tillräcklig kunskap för att kunna göra urval och leveranskontroll är det tjänstefel att inte konsultera det upphandlingsstöd som finns.
Där är Vägledningen 24-timmarswebben ett bra redskap. Man kan använda den dels för att öka sin egen kunskap om vad som kännetecknar en välkonstruerad webbplats, dels för att ställa krav på den man anlitar för att utveckla sin webbplats. Genom att begära att slutprodukten är tillgänglig, användbar och följer webbstandarder - det vill säga följer riktlinjerna i vägledningen - ökar man sannolikheten att det som levereras är en snabb, lättanvänd och hållbar webbplats som besöks, används och uppskattas av många.
